Dan Gustavsson
Dan Gustavsson är född (1963) och uppvuxen i Haparanda i Tornedalen. Han bodde i Stockholm åren 1983-1991 och är numera bosatt i Visby på Gotland. Han gav ut diktsamlingarna Horisonten runt och Skuggan 1997 och 1999 och återkom efter en lång tystnad med det stora diktverket Dantepartiklar 2013. Hans diktning har betecknats som ytterst särpräglad, med sin språkliga oförfogbarhet, i spänningen mellan klarhet och blindhet, negativ kritik och extatisk bländning.
Foto/copyright: Carla Lomakka
Alla dikter av Dan Gustavsson
Dantepartiklar
”Jag är häpen. Faktiskt. Det skulle inte förvåna mig om vi i efterhand, när tiden har lagt sig tillrätta, kommer se Dantepartiklar som en av den här tidens avgörande samlingar – för dikt, liv – hopp och misströstan, löper ut och intill varandra på ett sätt som jag tidigare bara sett hos exempelvis Willy Granqvist”, skrev poeten Kristian Lundberg. Om Dan Gustavsson och Dantepartiklar skrev Aris Fioretos i Dagens Nyheter: ”Han söker inte framställa vare sig firmamentets oskuldsfärgade späck eller ett helvetes crystal meth. Utan något lika existensförhöjande som illusionsförstörande: poesins egna elementarpartiklar. Försiktigt kokar han ned Dantes Komedi till dess beståndsdelar och sätter ’verkets grammatiska erfarenhet i omlopp’. Resultatet har blivit årets kanske mest beroendeframkallande diktsamling.”
Inlästa dikter
Skuggan
Jag är ännu här i andningen
ska man tro stjärnvinklarna
i verkligheten redan där –
doftlösheten, svarslösheten
i denna isande gränsvärld
med nattrymd så utan gräns
att den får mig att gäspa
inför Rhadamantys leende
som mer av mig vill se
på det viset
Så håller jag mig vaken –
som på det nattliga valvet
och underjordens trappor
fördelar min syn
Inlästa dikter
Horisonten runt
Vad blödande grönt
nattens klätterträd –
vad omväxlande rött
när ekorren Novalis
slår fäste i spiral –
från gren till gren
i trädet, så högt nu
att stjärnorna alla
bokstavligt pauserar
“Tror du det?”
när jag byter puls
– med min son
“Tror du det?”
desto bokstavligare
– mitt svar